kiddet

Jag hade nästan glömt bort hur min mormor såg ut när hon var i liv, visst, jag kommer ihåg hennes frisyr och drag i ansiktet. Men jag kunde inte föreställa mig henne framför mig och se henne precis som hon var, så är det väl kanske för alla, vad vet jag. Men inatt, inatt drömde jag att min mormor kom fram till mig, och jag minns varenda rynka hon hade på kinderna och runt ögonen, färgen på hennes ögon, hennes guldhalsband, hennes doft, och kramade mig, klappade mig på ryggen så som hon brukade göra och log sådär pillemariskt som bara hon kunde, och sa
"Oroa dig inte, du får vara lite tålmodig bara, du ska se att snart kommer det komma något bra för dig." som tjoff var hon borta och helt plötsligt skulle Robin hissa en flagga och jag försökte bränna ner ett hus.

Det var min första dröm om mormor sen hon dog. Låter väl lite töntigt och knasigt kanske, men det känns som att hon faktiskt sa det på riktigt.

En gång, så drömde jag att jag skulle träffa Monika. Och så när jag var utanför hennes hus mötte jag hennes mamma, som olyckliogt gick bort i canser 02-03 (?) och sa att jag skulle skynda mig in till Monika för hon hade någonting roligt att berätta.
När jag ringde till Monika för att berätta om min dröm var lilla tjejen överlycklig - hon hade precis tagit körkort!